fredag 30 oktober 2009

Ögonblickets närhet rymmer allt som blir och är och var

Härom dagen var jag ute och åkte tåg, klev av på den station som varit min "hemstation" i nästan tio års tid. Det är inte min hemstation nu, och har inte varit på snart två år. Men i myllret av människor där på perrongen såg jag bilder ur det som en gång var: min bror som satt och väntade på mig på stationen när vi skulle åka på utflykt. Hur min date stod där i lampskenet ute på perrongen och väntade på mig en sen vintereftermiddag. Hur jag tidiga mornar frusit i väntan på att tåget ska rulla in.

Och jag tänkte att allt det som en gång var aldrig blir igen, fastän det alltid kommer att vara. De erfarenheter jag gjort, de människor jag mött (både på gott och ont) har varit med och format mig till den jag är just nu. Därför rymmer ögonblickets närhet allt det som blir, är och en gång varit.

I Guds tystnad får jag vara, ordlös, stilla utan krav.
Klara rymder, öppna dagar här en strand vid nådens hav.
(Sv psalmen 522)

tisdag 27 oktober 2009

Nu får det vara nog

Nä, nu blev jag riktigt arg! Migrän igen. Tredje sen förra måndagen...är så trött på detta! Flimret var visserligen inte så mycket och jag kunde gå hem med en lätt huvudvärk och har nu vilat en stund. Inget mer flimmer än och vi får väl se om det blir några domningar. Har inte haft några på ett tag och det underlättar verkligen. Jag hatar verkligen domningarna, de är så himla läskiga. Längtar till måndag morgon då jag äntligen ska få träffa neurologen och diskutera förebyggande behandling. Nu får det vara nog, vill kunna känna mig fri att göra saker utan att hela tiden ha "migränhotet" hängande över mig. Att bli arg känns bra, mycket bättre än att vara rädd.

söndag 25 oktober 2009

När hjärtat vågar öppna sig

Kanske är det tryggast för stunden att hålla stängt om sitt hjärta. Kanske tror man att det är lättast så. Men det håller inte i längden att stänga och låsa om sig och sen skylla känslan av misslyckande på andra människor.

Det är svårt att glänta på hjärtats dörrar, det är riskabelt att ha ett öppet och mottagligt hjärta. Men hur ska man annars kunna ta emot eller ge kärlek.

Blott i det öppna har du en möjlighet.
Låser du om dig, kvävs och förtvinar du.
Ut i det fira ska du med Herren gå.
Kraften fullkomnas mitt i din svaghet då.
(Sv psalmen 90)

fredag 23 oktober 2009

Bättre med ensam ensamhet

Susanne Alfvengrens sjunger "Det är bättre med ensam ensamhet än ensamhet när man är två". Det kan vara svårt att vara ensam, både när man är själv och när man är tillsammans med andra. Men kanske är det så att det är allra svårast tillsammans med andra. Och när man undrar om det finns någon överhuvudtaget som kan älska en för den man är.

Innan natten kommre vill jag tänka
på dem som nu ler i kärleksglädje
och på dem i ensamheten.
Herre vill jag tänka.

tisdag 20 oktober 2009

Innan natten kommer

Så här innan natten kommer vill jag stilla mig en stund och ta emot allt det som dagen har givit. Det har varit en bra dag. Har spenderat kvällen inne i stan tillsammans med en väninna, vi har ätit gott och pratat gott om livets med- och motgångar.

Men det bästa med dagen har ändå varit att gårdagskvällens migränanfall var lindrigt. Bara flimmer och jag vilade en timme i sällskap av en omvårdande katt. Han var motvilligt till en början men kom sen och la sig bredvid mig och tröstade. Jag ville inte somna eftersom det just nu verkar som att jag slipper domningarna om jag håller mig vaken. Jag höll mig vaken och slapp domingarna, ingen huvudvärk fick jag heller.

Jag längtar verkligen tills jag ska träffa neurologen igen och få börja den förebyggande behandlingen. Det känns som att livet kommer att bli lättare att handskas med. Och att det bara kan bli bättre!

Innan natten kommer vill jag tacka för den dag du gav, dem som jag mötte.
För ett liv som mognat något, Herre vill jag tacka.
(Sv psalmen 510)