måndag 12 april 2010

Att inte kunna förlåta

Ibland är det så svårt att ge förlåtelse. Särskilt när man känner sig sviken, förorättad och kränkt. Är det viktigt att alltid vara förlåtande? Vad händer med det som har hänt om jag vägrar att ge förlåtelse? Vad händer med den personen som inte kan bli förlåten? Vad händer med mig om jag inte kan ge förlåtelse?

När det hade blivit natt efter skärtorsdagens kväll och efter att Jesus hade blivit tillfångatagen och en skrämd och förfärdad Petrus smyger sig in på översteprästens borggård och värmer sin frusna kropp vid elden förnekar han Jesus tre gånger. "Nej, jag vet inte vem det är" säger han tre gånger och så gal tuppen.

En tid efter påskdagens under med den tomma graven och Jesu uppståndelse är lärjungarna ute och fiskar. Det är tidig morgon och när de kommer iland med fisken står Jesus där på stranden vid en glödande eld. Och det är först nu som elden från översteprästens borggård har brunnit ner. Och Jesus frågar Petrus inte bara en gång, inte heller två utan tre gånger "Petrus har du mig kär?". Och Petrus svarar en gång, två gånger, tre gånger "Ja, Herre jag har dig kär"

Det finns saker som jag inte kan förlåta och de skaver och gör ont i mig än. Men jag kan inte förlåta. För det handlar om mitt människovärde. Det handlar om att jag inte accepterar att bli trampad på. Så jag kan inte förlåta...inte än. Men jag tror att det finns något större än mig som omfattar allt och alla och som kan förlåta. Även mig som inte själv kan ge förlåtelse och det får jag och det som skavar och gör ont vila i.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar